Tidigare har jag hävdat att boken ger uttryck för TECKEN till leda, att allt är övertydligt, tungt och utmattande. Jag har hävdat att boken inte ger mig en valmöjlighet att tolka, utan snarare ett tvång - och exakt hur lustfyllt är det?
Tvångsmässigt eller inte så har jag plötsligt drabbats av lusten att läsa, eller kanske viljan att tolka vad vet jag? Tror detta är tack vare den personen (bland den mängd personer omkring mig som gillar all typ av verklighetsflykt) som ofta premierar just flykten framför verkligheten. Hon har nämligen en förmåga att förstå vilken flykt jag uppskattar och kan därför leta fram de böckerna som jag verkar villig att tolka.Det är tydligt att det handlar om slutna platser och rum. Fyra väggar, ett hotell eller en bordell, men där sinnet är allt annat än slutet och begränsat. Riktar därför ett tack till denna fysiskt bortresta själ! Tar också tacksamt emot tips på böcker som tar plats i trånga utrymmen men stora psyken!/M
För Antichrist och dess publiks bästa borde:- alla kids som inte kan hantera explicit sex och nakenhet utan att prata/skratta/kommentera undvika biograferna, alternativt förbjudas i grupp(trycks)konstellationer- de feministiska kritikerna tänka till/tänka om- jag ta tillbaka min kommentar om att von Trier som världens bästa regissör skulle vara ett dumt försvar av filmen, detta får han gärna kalla sig för min delAntichrist var en upplevelse utöver det mesta. Inte en skräckfilm alls, men en film med sin grund i verklig och historisk skräck. Fantastiskt vackert, fantastiskt plågsamt!/M
Regnet är inte min värsta fiende, tror dock inte jag kan tolerera inställda filmvisningar för dess skull. Men:
Mitt sommarhopp är uppe när jag tänker på att Debaser drar igång Film under bar himmel på måndag för att återanvända ett lyckat koncept från förra sommaren. En musikdokumentär i veckan är ett bra substitut för bristen på Doclounge under sommartider. Utöver att det är gratis och att man kan dricka en öl samtidigt går det ju dessutom röka en cigarett om man tycker att det är mer roligt än dödligt.
Förra året prickade jag bara in Leonard Cohen: I'm Your Man från 2005 på hela sommaren, men gott nog! När det skymmer på måndag bjuds det på (den smått överskattade kan jag tycka) Sigur Rós-filmen Heima från 2007. Mycket ljud, mycket landskap mycket ljudlandskap./M
Karlskronaplan kanske inte är Malmös roligaste plan. Fast vid närmare eftertanke vilket är det då, Dalaplan?
Nya Tröls Jins Kru gör ju faktiskt sitt för planets framgång. Men gillar man konstigt nog inte åttiotalistiska hits, twinpeaks-inredning, brett ölutbud och generösa nachotallrikar kanske man åtminstone efter helgen ändrat åsikt.
På lördag kan du gå tipsrunda och inmundiga ekologiskt framför lokal film och musik på Festival Chez Madame. Japp, du läste rätt: Festival på Malmös kanske bästa plan!
/M
