Hyllning 3: Tema Montage

Den konstruktivism som var på tapeten runt 1920 ligger till grund för den sovjetiska montagestilen. Konstruktivisterna som drog paralleller mellan konsten och maskinen menade att maskinen fungerade som en symbol för olika parters samverkan och för ett effektivt samhälle. Skådespelarstilen i montagefilm är till exempel tydligt influerad av konstruktivistisk teater där ett fysiskt uttryck värderades betydligt högre än ett psykologiskt.

De mest betydelsefulla regissörerna för montagefilmen var, utöver grundaren Lev Kuleshov, Sergei Eisenstein, Vsevolod Pudovkin och Dziga Vertov. De alla hade olika teorier om montagestilen vilket gör att deras filmer ser helt olika ut. Eisensteins teorier är dock de mest utvecklade. Han formade bland annat teorin om intellektuellt montage. Kortfattat handlar det om att klippa in bilder som inte har någon källa inom filmens värld. Något som skapade metaforiska effekter hos betraktaren. Som i hans Pansarkryssaren Potemkin från 1926 då pansarkryssaren svarar på krigsmaktens attack i Odessatrappan varvas hämndaktionen med klipp på statyer av lejon. Trots regissörernas olika utgångspunkter skulle antagligen alla kunna enas om att det mest centrala för stilen var just klippningen.

Filmerna var ofta drama eller komedier, men oavsett vilket så speglade de aktuella, samhälleliga problem - med den revolutionära kampen som det vanligaste ämnet. Film hade ju blivit den nya tidens konst och sätt att förmedla förändring och framgång till massan. Den sovjetiska montagefilmen var alltså dels ett uttryck för experimentlusta och uppfinning, dels ett redskap för propaganda. I berättarstrukturen hittar man sällan hjältar som i exempelvis den franska Impressionismen. Fokus låg alltid på massan, och katalysatorn var ofta samhälleliga krafter istället för enskilda karaktärers agerandeI resten av världen influerades filmer på samma vis av det rådande samhällsklimatet.
Tyskexpressionismens filmer hade en tendens att skildra tyranner och ett sökande efter en god ledare. Den amerikanska filmen tycktes vara eskapistisk och mer livsstilsinriktad. Men vad gäller montagestilen skulle man kunna säga att den socialistiska ideologin formade den. Omvänt gav också montagestilen uttryck för den socialistiska ideologin, från grundläggande koncept om konstruktion till innehåll och budskap som kollektiv kamp och klassmedvetenhet.

/M