Det finns tre vanligt förekommande apor i japansk konst, alltid avbildade som ovan. Från början har de sitt ursprung i Buddhismen och handlar om att varken höra, se eller tala ondska.2008 kom Üç maymun (De tre aporna), långfilm nummer tre från den turkiske regissören Nuri Bilge Ceylan. Det här är ett filmmåste för den som bryr sig om form. Ljussättning och foto är fantastiskt. Likaså miljöerna. Dramat utspelar sig i ett mörkt och åskvarmt Istanbul.
Motivet av de tre aporna går ut på omöjligheten att som människa reflektera ondska om man aldrig utsatts för någon. Det är alltså moralen som sätts på prov i Ceylans historia. Jag tycker dock att filmens utseende överskuggar storyn, istället för att förstärka den. Men det är ju jag. Som tur är har filmen premiär på Spegeln i veckan så att du kan skapa dig en egen uppfattning!
/M
/M
Efter diverse queerporr på festival i Malmö tar jag sista chansen att hinna med en splatterpaus och andra bisarrheter på Fantastisk FilmFestival i Lund.
Inatt har nämligen Dario Argentos senaste film skandinavisk premiär. Jag utgår ifrån att Giallo är precis vad den heter. Full med kriminal, horror och thrillerelement precis som de italienska 30- och 40-talsromanerna med gula omslag. För enkelhetens skull kallas även nämnda films sadistiska mördare för Giallo, eller Yello rättare sagt. Polisen som desperat jagar honom spelas av Adrien Brody.Men först blir det ett möte mellan asiatisk skräck och splatter i en amerikansk remake av Hideo Nakatas (upphovsmannen till de japanska The Ring och Dark Water) Ghost Actress. Nu är det kinesiska Fruit Chan som regisserar. Hans största internationella framgång tidigare heter Dumplings. Kvällens spektakel heter Don't look up.
På med svarta handskar och ner med stänkskyddet!/M
Ett bröst kan sitta på en axel,en hand på ett huvud.En man kan ta loss en annans ansikteoch bära det som sitt eget.Plötsliga förvandlingar kan drabba individeni sprängande attacker: tänderna faller utoch ersätts av nya,
naglarna blir kloroch smittan bor i den sjukligt färgade saliven.[...]Föremålet ler finurligt.Man älskar det och föraktar det
och känner att man äger det.Ett slingrande slemfält av tandkött och bensplitter,glitter och sammet, det vackra i det fulakittlar skönt,bara man i denna fridens och samstämmighetens epokslipper uppfattaspegelglaset.Text från Subaltern 2008, "Otuktat kött" av Leif Holmstrand
/M
/M
Sköna höst, du ger mig hopp. Med djävulsdyrkan och Polanski-frosseri på Cinemateket. Detta innebär nämligen en knuff för att ta mig igenom nämnda regissörs putslustiga (minder-) verk och en chans att njuta av hans psykotiska mästerverk - på duk!I ordningen bjuds det på Nóz w wodzie (Kniven i vattnet), Repulsion, Cul-de-sac (Djävulsk gisslan), Chinatown, Macbeth, Rosemary's Baby, What?, Le locataire (Hyresgästen), och Tess.
Och, från den mörka sidan (om man vill påstå att Herr Roman kommer från annat håll) presenteras bland annat Ken Russel's The Devils samt William Friedkin's The Exorcist.Sköna höst, du känns hoppfullt mörk./M